Sök
Stäng denna sökruta.

"24 OMTANKAR"

Förståelse, strategier och verktyg till dig som förälder, så att du själva kan hjälpa barnet att må och fungera bra i vardagen

HJÄLPSAMMA TANKAR FÖRÄLDRAR, PEDAGOGER OCH ANDRA VUXNA NÄRA BARN

Nycken för att skapa en positiv och stödjande miljö för barn är kommunikation. När barn känner sig förstådda, bekräftade och befinner sig i ett meningsfullt sammanhang, är de mer benägna att utveckla en sund psykisk hälsa och välmående. Det är en viktig grundläggande del när vi bygger relationer.

24 hjälpsamma tankar hjälper vuxna att öka kommunikationen, förståelsen, bemötandet och bekräftelsen av barnet.

Barnen är det viktigaste vi har och relationen varar livet ut. Låt oss ta hand om den på bästa sätt. Det är aldrig för sent och det är aldrig för tidigt att börja.

EFFEKTMÄTNING SOM VISAR ATT "24 OMTANKAR" GÖR SKILLNAD

Föräldrar upplever efter i snitt efter 3 samtalstillfällen eller 5 gruppsamtal.
Ökad förståelse för barnet behov.
Minskat antal konflikter i hemmet.
Upplevd förbättrad relation i familjen.

På sikt mäter vi även minskad:
Psykisk ohälsa,
Diagnostisering (ADHD/ASD/Aspergers),
Skolfrånvaro,
Självskadebeteende,
Sjukskrivning av föräldrar.

I samarbete med Skandia ”Idéer för livet”

Receptlådan

  • Respektera personliga utrymmet.
  • Försök undvik att smittas av oro.
  • Smitta i stället med ditt lugn.
  • Dämpa känslouttrycken.
  • Undvik dominerande ögonkontakt.
  • Prata lugnt utan att höja rösten.
  • Undvik orden: inte och nej.
  • Få barnet att tänka på annat – avled.
  • Och när det eskalerar och det känns som en nödsituation:
  • Avvakta helt, minimera dig själv
  • Undvik beröring
  • Om du behöver ta tag, följ barnets rörelse, håll inte fast då ökar adrenalinet
  • Släpp lugnt och försiktigt efter några sekunder
  • Lugn – Vänta ut
  • Återgå till vardagsaktiviteter
  • Städa upp i tystnad utifrån känslan ”inga problem”
  • Avleda vidare, kokar lite te..
  • Ingen skuld

Ibland har vi svårt att förhålla oss till det andra säger eller gör. Speciellt när vi har lågt med energi. Ilska eller irritation som kommer leder då ibland till att vi säger eller gör saker som vi egentligen inte menar. 5-minuters metoden hjälper oss att bättre bemöta och förhålla oss till omgivningen genom att vi i ett jobbigt läge pausar samtalet i 5 minuter. Vi delar på oss utan att ifrågasätta nödvändigheten, utan respekterar önskan. När vi möts igen är vi förhoppningsvis så lugna så att vi fungerar bra igen. Nu kan vi bemöta, resonera och ta bättre beslut tillsammans. Det hjälper mycket när affekten sjunker och vi får tillgång till vårt kloka jag. Många onödiga bråk, anklagelser, missförstånd och ledsamheter med de som står oss nära kan undvikas.

Kanske är det inte som du tror?
Kanske finns det en anledning som du inte vet om?
Kanske tänkte personen på ett annat sätt?

Kort från "våra föräldrar"

Hjälp när och som du behöver

Normen – Hur breddar vi normen i vardagen

Definitionen för normer är ”underförstådda regler och förväntningar på beteenden”. De hjälper oss att leva tillsammans. Vi står exempelvis i kö, klär på oss och säger hej när vi möts.

Normer är någonting som vi gemensamt bestämmer och som vi själva förändrar. Vi har olika normer, i familjen, samhället och i olika samhällsgrupper. Normerna har förändrats och fortsätter att förändras, hela tiden.

Ibland är vi mitt i normen, vi både fungerar, ser och gör likadant. Och ibland är vi utanför normen. 

Tanke 1: Hur kan vi förstå normen och hur kan vi bredda normen så att barnet får plats?

Egenskaper – Om våra inre egenskaper

Våra inre egenskaper är liksom våra yttre en del av vår personlighet. Det som gör oss unika.
De yttre egenskaperna ser vi och kan förstå och bemöta. De inre är svårare. Där krävs kommunikation för att kunna bemöta rätt. I brist på kommunikation utgår vi från oss själva och bemöter utifrån det vi tror är rätt. 

Tanke 2: Vilka olikheter finns mellan barnet och dig? Hur blir de i vardagen?

Sambandet förmåga - sårbarhet

Våra egenskaper blir i olika sammanhang till sårbarheter eller förmågor. När vi förstår och kan kommunicera sambandet blir det lättare att acceptera såväl oss själva som andra. 

När är barnet ovanligt…?
Hur blir förmågan?
Hur blir sårbarheten?

Tanke 3: Vilka egenskaper är ovanligt starka i vissa sammanhang eller beroende av energi?

Energi – Plus eller minus i våra barns vardag

Hur mycket energi vi har att tillgå är helt avgörande för hur väl vi fungerar. När vi har lågt med energi kan vi inte använda vår fulla kapacitet. Det leder till att vi kanske blir irriterade, ledsna eller okoncentrerade.

När energin är låg leder det till att våra egenskaper kan bli sårbarheter i stället för förmågor. Vi kan få svårare att sitta still, fatta bra beslut eller förstå andra människors perspektiv.

 

Tanke 4: Vad ger ditt barn energi och vad tar energi under en vardag?

Sammanhang – Positivt eller negativt

Grunden till psykisk hälsa är att bli bekräftad och befinna sig i ett gott sammanhang. Sammanhanget skapar vi bland annat genom att gruppera oss i det vi kallar för Vi och Dom. Rädslan att bli utesluten ur gruppen är stor. 

Barn som är i goda sammanhang fungerar bra och barn som är i sämre sammanhang fungerar dåligt. Sammanhanget är alltså avgörande för hur väl barnet fungerar och mår. Vuxna behöver ta ansvar och hjälpa barnet in i de goda sammanhangen. Då både mår och fungerar barnet bra. 

Tanke 5. Notera vilka sammanhang ditt barn mår bra i och vilka som barnet vill undvika och varför det är så?

De tolv (o)likheterna

Diagnostiseringen och medicineringen skenar för våra barn. 1/7 pojkar diagnostiseras med ADHD i många kommuner och av de barnen medicineras 75% för sina (o)likheter. Totalt i landet är det mellan 15 – 20 % av alla barn som diagnostiseras för att de fungerar (o)lika utifrån normen.

Tanke 6: Hur kan du förändra ditt bemötande och bidra till att bredda normen i barnets vardag?

Vår viktigaste relation

Relationen inom familjen är den viktigaste. Vi kommer alltid att påverkas av hur våra föräldrar eller barn mår och har det. När familjen mår bra ger den oss kärlek, trygghet och samhörighet. När relationen är dålig tar den energi. Ingenting gör så ont som när de vi bryr oss mest om sårar eller inte förstår oss. Det är en skör relation där vi kan behöva vara extra varsamma, tillåtande och förlåtande. Genom att visa tillit, respekt och kärlek lägger vi en bra grund.

Tanke 7. Hur är din relationer till mamma, pappa, syskon, barn?

Självkänsla - Hur vi ger vi den till våra barn

Som vårdnadshavare får vi en sammanställning av barnets längd, vikt, ögonfärg, hårfärg. Yttre egenskaper som jämförs med normen. Det hjälper oss köpa kläder i rätt storlek och förstå om barnet behöver mer eller mindre mat och att de utvecklas enligt normalkurvan. Tänk om vi kunde få en instruktionsbok om de inre egenskaperna.

Tanke 8: Hur kan du ge barnet en god självkänsla genom att förstå hen bättre?

Positiv psykologi, hur gör man?

Positiv psykologi är att uppmärksamma och förstärka de beteende som barnet gör bra och rätt.

Genom att praktisera positiv psykologi på sig själv kan vi få  en positiv reflektion över oss själva, beteende och varande. 

Tanke 9: Notera,, vad händer när du använder positiv psykologi på barnet?

Om att förhålla sig till eller förändra i vardagen

Vardag kan kännas som full av måsten och det är svårt att se och möta barnet med perspektiv och inte perfektionism .Vad är det som vi behöver acceptera och vad vi kan påverka?

 

 

Tanke 10: Vilka orättvisor behöver mitt barn eller jag förhålla oss till i vardagen?

Missförstånd i vardagen - Hur kan vi kommunicera bättre

Missförstånd liksom orättvisor, sorg och svartsjuka dränerar oss på energi.
Det där att ”hamna emellan stolarna”, gör att våra tankar och känslor får jobba hårt med att försöka förstå och förhålla oss till det som för andra verkar så självklart.

Tanke 11: Vad hände före missförståndet? Vad tänkte barnet, vad gjorde barnet? Vad tänkte jag, vad gjorde jag?

Aldrig tvinga, aldrig överge

Som föräldrar är vi som solen. Vi finns alltid där. Och ibland är det moln i vägen. Då behöver vi, både barn och förälder ha tillit till att solen finns där bakom. Vi behöver båda våga vila i värmen och tryggheten.

För ett barn som inte mår bra känns det ofta mörkt, emellanåt kolsvart. Där och då utmanas vårt föräldraskap eller närhet som vuxen. 

Tanke 12: Hur kan vi tydligt visa att vi finns där även när det är svårt?

Välmående förälder, du är viktigast

Att vi som föräldrar själva mår bra är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa våra barn att utvecklas och må bra. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt både får återhämtning och rätt stimulans som ger oss energi.

Och för oss som har barn som utmanas av samhället i sin vardag är den ännu viktigare.

Tanke 13: Vilka tillfällen skulle passa för dig att praktisera mental närvaro i vardagen?

Jag är ovanligt… Därför behöver jag…

För att omgivning ska bemöta barn på ett bra sätt behöver barnet förstå hur det kan kommunicera sina behov. Genom att både förstå vad man ha ovanligt lätt för och ovanligt svårt för kan vi lättare acceptera hur vi fungerar olika.

När vi förstår oss själva och varandra kan vi lättare förstå varför vi behöver hjälp med vissa saker och kan hjälpa till med andra saker.

Tanke 14: Fundera på hur ni fungerar olika i familjen, vad ni har ovanligt lätt och svårt för?

Mitt kloka jag och min värderade riktning

Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar. Alice i Underlandet, Lewis Caroll 1865

Vad är viktigt på riktigt?

När vår värderade riktning finns med som en del i vardagen får vi god hjälp att agera som vi önskar. 

Tanke 15: Vid vilken vardagssituation kan du öva värderade riktning?

Låg-affektivt bemötande - ett självklart bemötande

Att agera lågaffektivt är att bemöta barn såsom vi bemöter varandra som vuxna. Vi lyssnar med respekt, förstår och agerar utifrån tanken att barnet vi gör så gott vi kan.

Genom att agera låg-affektivt hjälper vi barnet när det känner ångest, rädsla eller andra starka känslor, barnet kan då tänka och agera klokt igen.

Tanke 16: Hur kan du vända en upprörd situation med hjälp av ett låg-affektiv bemötande?

Stress – hur kan vi tänka

Vad är egentligen stress och varför är vi så stressade nu för tiden och vad gör stressen egentligen med oss?

Den långvariga stressen dränerar oss på energi vilket leder till att vi fungerar sämre. Stress i sig själv är inte farlig utan det är bristen på återhämtning som leder till utmattning. Hur kan vi tänka kring den positiva stressen och den negativa stressen och vad behöver vi göra för att må bra?

Tanke 17: Fundera kring vilka situationer som gör barnet stressad och hur barnet kan få utlopp?

Det viktiga kring acceptans

Det som vi inte kan förändra behöver vi acceptera. Det kan vara en sorg att behöva acceptera att vi inte kan förändra. Men om vi inte kan acceptera en omöjlig förändring dräneras vår energi.

Tanke 18: Finns det något ditt barn behöver acceptera som är svårt och hur kan ni tänka och handla?

En kommunikationsrevolution

Samhället har förändrats och förändras fortfarande, vi lever i en informations och kommunikationsrevolution. Före digitala medier bredde ut sig ägnades mer tid åt att kommunicera med de vi hade nära. 

Tanke 19: Hur kan vi anpassa oss utifrån de förändringar som skett och sker?

Invalidering, det hårdaste straffet

Små barn bekräftar vi mest hela tiden. Från första leendet, krypandet, gurglandet och plaskandet. När och varför slutar vi att se och bekräfta barnet och dess ansträngningar?

En invaliderande omgivning (invalidating environment) kännetecknas av att den personliga upplevelsen ogiltigförklaras (invaliders).

När vi invaliderar kommunicerar vi att det som barnet tänker, känner eller menar är felaktigt.

Barn och ungdomar som invalideras får svårare att sätta ord på och kommunicera sina egna reaktioner på ett adekvat sätt. Barnen lär sig inte att reglera och hantera sina känsloreaktioner eller att lita på sina egna reaktioner som en korrekt tolkning av mötet med andra.

Tanke 20: Fundera över situationer där du eller andra invaliderar barnet?

Nyfiken eller trångsynt

När vi är nyfikna på varandra, förstår vi andra utifrån oss själva. Därför är det viktigt att vi är nyfikna på våra barn. När vi är trångsynta utgår vi från att andra fungerar så som vi själva gör. Trångsynthet gör alltså att vi inte lär känna och förstå vårt barn.

Att lyssna på ett barn är ledsen, oroligt eller arg gör ont i oss vuxna. Hur kan vi mer möta barnet utifrån barnets behov och inte det egna?

Tanke 21: Reflektera om du ibland är trångsynt där du i stället skulle kunna vara nyfiken.

Konsten att påverka själv

Självvalidering ger energi och kraft att orka mer. Det är viktigt om vi som föräldrar ska kunna hjälpa våra barn att må bra.

Att validera sig själv är att ta hand om sina känslor, tankar och handlingar och förstå de begripliga utifrån situationen.

Tanke 22: Hur kan du i förebyggande syfte påverka din egen förmåga?

Skam och skuld som gör så ont

När mitt barn inte gör som andra barn. När omgivningen är dömande och trångsynt. När samhället inte förstår och hjälper utan mer är där och stjälper. 

Som förälder eller pedagog kan det kännas svårt att hjälpa ett barn att må bra, för hur kan vi påverka familjen och  skolan?

Tanke 23: Hur kan du kommunicera för att prioritera barnets behov?

Tre guldnycklar – för välmående barn

1. Kommunikation kring våra inre egenskaper

2. Vikten av sammanhang och energi

3. Magin i bekräftelse.

Vill du veta mer eller behöver hjälp maila till andy@itsandy.se

Tanke 24: Vilka är dina nycklar för att kunna hjälpa dig själv och ditt barn att må bra?