Inom kort beräknas 1 av 5 barn i Sverige få en NPF-diagnos.
Det innebär att 20 % av barnen möter utmaningar i skola och samhälle – men vad är det som inte fungerar, och varför? Och vad händer med alla barn som växer upp med en diagnos och medicinering?
7 000 barn står idag i kö till BUP.
80 % av dem får en ADHD-diagnos.
44 % av föräldrarna blir långtidssjukskrivna.
”Livet stannar upp.”
Alltför ofta leder bristande stöd till:
Genom ökad förståelse, ett bättre bemötande och tydlig bekräftelse av barnets behov minskar vi behovet av NPF-diagnoser. Samtidigt stärker vi föräldrarnas förmåga att skapa en trygg och stödjande miljö för barnets utveckling. Programmet bygger på gedigen forskning och beprövad erfarenhet.
Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för barn och unga genom att tidigt erbjuda stöd och förebygga problem.
Målen är för skola och socialtjänst: Förebygga problematik genom tidiga och samordnade insatser.
Minska belastningen på socialtjänst och elevhälsa genom att minska antalet nya ärenden. Öka skolnärvaro och minska skolfrånvaro genom riktade stödinsatser.
För barnet och familjen: Främja barnets utveckling, välmående och lärande.
Stärka relationerna inom familjen och skapa en trygg hemmiljö.
Ge familjen verktyg för att minska behovet av externa stödinsatser.
Beprövad metodik: Interventionen bygger på beprövad erfarenhet och evidensbaserade principer som är testade i liknande sammanhang.
Samhällseffekter: Minska antalet NPF-utredningar genom att erbjuda alternativa stödinsatser. Begränsa läkemedelsförskrivning till barn och unga genom tidiga insatser. Förebygga kriminalitet och antisocialt beteende hos unga.
Minska förekomsten av självskador och självmord.
Främja barns möjligheter att delta och bidra i samhället.
